Användningsområde: artskydd
Fågelskydd med drönare: hitta, mäta in och kontrollera bon
Fågelskydd med drönare innebär att målinriktat hitta äggkullar och bon, mäta in dem från luften och skydda dem utan spår på marken. Här läser ni vad en värmebildsdrönare åstadkommer för ängsfåglar, ängshök och havsörn och hur POICloud binder ihop pilot, hjälpare och team.
Utmaningen
Skydda häckande fåglar som knappt går att hitta
Tofsvipa, rödspov och ängshök häckar på marken, väl kamouflerade i äng och åker. Där hotas de av slåtter och skörd, rovdjur och störningar. Den som vill skydda dem måste först hitta kullarna: över stora ytor, på kort tid och utan att störa häckningen.
Till fots eller med kikare tar det mycket tid. För ängshöken tar det flera timmar till dagar per bo att följa honans flykt från flera håll. Havsörnsbon kontrolleras oftast två gånger per år, i mars och juni, från marken. Resultatet är ofta ett stort mörkertal av oupptäckta och därmed oskyddade bon.
Vad drönaren kan användas till i fågelskyddet
-
Söka bon och kullar
effektivt och med lite störning, även över stora ytor
-
Kontrollera häckningsstatus
kontrollera och dokumentera häckningsstatus, häckningsförlopp och häckningsframgång
-
Söka ungar
för skydd vid slåtter, för ringmärkning och som resultatkontroll
-
Analysera livsmiljöer
ortomosaiker, höjdmodeller och punktmoln hjälper vid planering, uppföljning av åtgärder och forskning
-
Observera predatorer
registrera rovdjur i området
-
Informationsarbete
göra skyddsarbetet synligt
Marklevande fåglar och vadare
Skydda ängsfåglar på jordbruksmark
Rödspov, tofsvipa, rödbena, storspov, enkelbeckasin, kärrsnäppa och brushane är målarterna i skyddet av ängshäckande fåglar. Att hitta dessa arters bon har blivit betydligt enklare med värmebildsdrönaren i kombination med POICloud och POIApp. På marken leder POIApp hjälparna fram till boet, med POIApp RTK-mottagaren till och med centimeterexakt.
På brukad mark gäller det att hitta kullar och ungar före slåttern, markera dem och vid behov stänga in dem. Positionen kan också överföras som ISOXML till lantbruksmaskinen.
Tofsvipa i värmebild
93 % av tofsvipsbona hittade
En av de första publikationerna om tofsvipsdetektering med värmebildsdrönare (Israel & Reinhard 2017) visar hur drönaren hittar häckande fåglar: under häckningssäsongerna 2015 och 2016 hittade författarna 93 % av tofsvipsbona vid 17 flygningar på tre platser. Äggen är cirka 10 K varmare än omgivningen.
En bra kompromiss anses vara cirka 40 m flyghöjd (över 50 m sjunker kontrasten) och cirka 2,5 m/s flyghastighet. Det ger ungefär 3 ha per flygning. Bon syns bäst i svag sol, alltså vid mulet väder eller på kvällen.
Med modern teknik har flyghastigheten ökat till 4 m/s och ytkapaciteten är nu nästan 20 hektar per flygning.
Enskilt bo eller yta
Tre metoder för ytkartering
Vid ett enskilt bo känner ni ungefär till positionen och kontrollerar målinriktat. Vid ytkartering registrerar ni hela populationen eller delar av den, både häckande och icke-häckande djur. Alla tre metoderna ger hög ytkapacitet med 100 % produktiv flygtid, mindre störning under det gynnsamma temperaturfönstret, bildoptimering och lägre personalbehov. Priset är ett mer komplext arbetssätt.
-
Med POIConnect
LiveView med georeferering
Ni söker i livebilden och markerar möjliga bon redan under flygningen. Markeringen hamnar direkt i POICloud.
-
Med POIStudio
Analys efter flygningen
Drönaren flyger ytan automatiskt och tar bilder med RTK-GNSS. Efteråt analyserar ni dem i POIStudio, om ni vill med AI-stöd, och markerar hotspots och möjliga bon.
-
Med andra flygningen
Ny flygning för att klargöra
Drönaren flyger till hotspotarna en andra gång, med RTK på 10 cm när, och ni filtrerar bort möjliga bon. Därefter går hjälparna till dem med POIApp.
Arbetssättet i fågelskyddet
Fyra steg från sökflygning till skydd
-
Flyga
automatiskt med RTK-GNSS på 35 till 40 m höjd
Värmebilder
-
Analysera
analysera värmebilder i POIStudio med AI
Hotspots
-
Ny inflygning
flyga till hotspots och bestämma dem centimeterexakt
Fyndplatser
-
Skydda
gå med POIApp till boet, registrera häckningsstatus, stänga in
Från praktiken
Praktiska exempel från ängsfågelskyddet
-
Eider-Treene-Sorge-låglandet
1 400 kullar på 750 ha
I det gemensamma ängsfågelskyddet med Lokale Aktion Kuno e. V. handlar det om ett område på 750 ha och 1 400 kullar. Det som används är DJI Matrice 30T och POISuite: POICloud planerar och hanterar, POIStudio analyserar, POIApp registrerar och skyddar.
-
Mönkebude-poldern, Life Limicodra
375 hotspots klargjorda
Drönaren flyger automatiskt med RTK-GNSS, POIStudio markerar hotspots och möjliga bon. En ny flygning klargör 375 av dem, och POIApp registrerar art och häckningsstatus. Utmaningen: många bon och arter, knapp tid och ingen dubbelräkning.
-
Greifswald
Sånglärka: 10 cm noggrannhet
Första flygningen går automatiskt på 35 m höjd med RTK-GNSS, och i livebilden markerar ni möjliga bon. Vid andra flygningen från 10 m flyger drönaren till hotspotarna med 10 cm noggrannhet. Hjälparna går fram till dem med mobilappen och RTK-modulen.
-
Greifswald
Uppföljning av rapphöns
Området är mycket stort och populationen liten. Teamet samlar in observationer från Ornitho och från sakkunniga personer, flyger över ytorna för första kartläggningen och därefter regelbundet för uppföljning.
Mäta in bon
Mäta in boets plats från luften, centimeterexakt
Med DJI Matrice 4TD räcker ett knapptryck på fjärrkontrollen: laseravståndsmätaren mäter tillsammans med RTK-GPS in boet från över 100 m avstånd, så ni håller er på avstånd. POIConnect överför markeringen i realtid till POICloud och till POIApp på teamets mobiler. Även med DJI Mavic 3T lokaliserar ni fyndet från luften och skickar det direkt till hjälparna.
Teknik
Använda drönaren rätt: flyghöjd, hastighet och överlappning
Om ett bo syns i värmebilden beror på markupplösning och signalkvalitet. Riktvärdena kommer från vår praktiska erfarenhet och från forskningen av Israel & Reinhard (2017).
| Inställning | Riktvärde |
|---|---|
| Flyghöjd | vanligtvis 35 till 45 m |
| Flyghastighet | 3 till 4 m/s |
| Överlappning | 20 till 40 %, så att skuggning från vegetation inte stör |
Rovfåglar
Ängshök: hitta och skydda bon i sädesfält
Ängshöken häckar framför allt i sädesfält, där kullen hotas av tidig skörd och predation. Den står på rödlistan i kategori 2 (starkt hotad), och i Brandenburg fanns 2024 bara 23 bekräftade häckande par. De få paren är spridda över flera hundra km², och att hitta bona är flaskhalsen.
Så arbetar föreningen Wiesenweihen- und Naturschutz Nordostdeutschland: samla observationer från olika källor, söka målinriktat med drönaren där födan överlämnas, mäta in och stänga in bona och senare kontrollera dem med drönaren.
Från praktiken
Ängshökskydd i Brandenburg
Enligt föreningen Wiesenweihen- und Naturschutz Nordostdeutschland e. V., som sedan 2023 flyger med egen drönare.
- 4
- dittills okända bon, hittade samma dag som den första drönaren levererades
- +30 %
- fler identifierade bon under första drönaråret än året före
- 3
- drönare i bruk för skyddet av ängshök
-
Wiesenweihen- und Naturschutz Nordostdeutschland e. V.
Till framgångshistorienMed thermal DRONES kunde vi minska tidsåtgången för att lokalisera bon kraftigt, särskilt POIApp har hjälpt oss. Sedan 2018 samarbetar vi framgångsrikt kring drönare i artskyddsprojekt. Sedan 2023 flyger vi en egen drönare och har stor nytta av den ständiga vidareutvecklingen och servicen.
Havsörn och bomonitorering
Havsörn: söka, mäta in och kontrollera bon
Havsörnen är Tysklands största rovfågel och räknas med cirka 1 000 häckande par (läget 2024) som inte hotad. Dess bon kan bli upp till 4 m höga och väga 1 ton. Traditionellt kontrollerar rangers och frivilliga kända bon två gånger per år, i mars och juni, från marken med kikare och tubkikare. Det svåra är framför allt att hitta nya bon. Dessutom saknas utbildad personal och resurserna är knappa.
Häckningstid: hänsyn går först
Havsörnar är känsliga, särskilt under häckningstiden mellan februari och juni. Felaktig drönaranvändning kan äventyra häckningsframgången. Använd därför drönare endast genom sakkunniga personer med ansvar enligt naturvårdslagstiftningen eller under deras uppsikt. Information om rättsläget finns under Drönarregler och i brevet till skyddade områden.
Tekniska möjligheter
POICloud, POIApp och POIApp RTK: en plattform för hela insatsen
POICloud förbinder drönare, team och alla inblandade: fält, uppdrag och fynd finns på ett ställe. Den har vuxit fram ur rådjurskidsräddningen, utvecklats tillsammans med hundratals kidräddare och tränats med tusentals värmebilder. Varje utveckling har vi överfört rakt av till fågelskyddet och anpassat för kullar, ungar och häckande fåglar. Inom vilträddningen har över 200 000 hektar redan avsökts med plattformen, och i fågelskyddet arbetar projekt från Schleswig-Holstein till Bayern med den.
Så hänger det ihop
Från drönaren via POICloud till teamet
- POIConnect Fynd och livebild direkt från fjärrkontrollen
- or POIStudio Analysera värmebilder på datorn efter flygningen
-
POICloud
sparar fält, uppdrag och fynd i realtid
- Webbläsare planera, övervaka och styra
- POIApp Hjälpare navigerar till fyndet
- QGIS Bearbeta data vidare i GIS och andra program
Funktioner
Vad POICloud tar över under insatsen
-
Automatiska flygvägar
POICloud skapar flygvägen utifrån mallar för ert användningsområde. POIConnect lägger den i DJI Pilot 2 på fjärrkontrollen, ni behöver inte distribuera något.
-
Flera piloter, en överblick
Varje ansluten fjärrkontroll får sitt uppdrag från POICloud. Alla ser alla drönare på en karta.
-
Fynd i realtid
Fynd och livebild går från fjärrkontrollen till POICloud, och hjälparna ser dem direkt i POIApp. Deras kommentarer visas på fjärrkontrollen.
-
Livebild för alla
Värme- eller färgbild skickas via länk utan konto till ledningscentral och gäster, i POIApp och i webbläsaren. Beroende på licens är överföringen möjlig.
-
Rapporter och statistik
Statistik och rapporter skapas på köpet. Ni har underlag för varje yta.
-
Öppet gränssnitt
Ett öppet API för tredjepartsleverantörer och vägen in i QGIS och andra GIS-program.
POIApp och POIApp RTK
Centimeterexakt fram till boet
POIApp leder hjälparna till fyndet och visar vägen ända fram till boet. Med POIApp RTK-mottagaren blir mobilen centimeterexakt, så ni hamnar precis där drönaren markerade fyndet. I appen bekräftar ni fyndet, registrerar häckningsstatus, ser livebilden och samordnar er med teamet.
Utrustning
Vilken drönare passar för fågelskydd?
-
DJI Matrice 4TD
Väderbeständig värmebildsdrönare med molnanslutning. Laseravståndsmätare och RTK-GPS mäter in boet från över 100 m avstånd och stör så lite som möjligt.
Paket för fågelskydd i shoppen -
DJI Matrice 5TD
Nästa generations värmebildsdrönare med fyra gånger högre värmebildsupplösning och 11 gångers optisk zoom ger en ny nivå av ytkapacitet och ännu mindre störning.
Begär rådgivning nu -
POISuite för befintliga drönare
Har ni redan en drönare? POIStudio, POIConnect och POICloud med POIApp finns också var för sig. Vid köp av en värmebildsdrönare i shoppen ingår de permanent utan extra kostnad.
POISuite i shoppen
Vanliga frågor
Vanliga frågor om fågelskydd med drönare
Vem får använda drönare i fågelskyddet?
Drönare bör endast flygas av sakkunniga personer med ansvar enligt naturvårdslagstiftningen eller under deras uppsikt, eftersom felaktig användning kan äventyra häckningsframgången. Grunderna finns under Drönarregler. För skyddade områden finns ett brev.
Stör drönaren fåglarna?
Drönare påverkar djuren, och det måste beaktas. I två examensarbeten om tofsvipa och storspov kunde ingen störning påvisas, vid flygningar på 40 och 60 m höjd och fler än 200 överflygningar. En studie om storspoven pekar ut flyghöjden som avgörande. För tillförlitliga slutsatser behövs mer data.
Hittar drönaren bon även under vegetation?
Den högupplösta värmebildskameran i DJI Mavic 3T och DJI Matrice 4TD upptäcker bon även under vegetation. Föreningen Wiesenweihen- und Naturschutz Nordostdeutschland använder båda modellerna sedan 2023.
På vilken höjd flyger man vid bosökning?
Vanligtvis på 35 till 45 m höjd, i ängsfågelskyddet oftast på 35 till 40 m, med 3 till 4 m/s och 20 till 40 % överlappning. För tofsvipa räknas cirka 40 m som en bra kompromiss, över 50 m sjunker kontrasten.
När är det bäst att söka?
Vid svag sol, alltså vid mulet väder eller på kvällen. Vid stark sol uppstår falsklarm, och hur lätt något syns beror på tid på dygnet.
Hur exakt går det att mäta in ett bo?
Med DJI Matrice 4TD centimeterexakt: ett knapptryck på fjärrkontrollen räcker, laseravståndsmätaren arbetar tillsammans med RTK-GPS. Hur ni ställer in RTK på drönaren står i artikeln Ställa in RTK-positionering på DJI-drönare.
Känner AI:n igen fågelarter?
För närvarande känner AI:n i POIStudio igen levande varelser i allmänhet. Med mer träningsdata ska den i framtiden känna igen arter, och ni kan också använda egna modeller. Om det verkligen är ett bo avgör alltid människan.
Hur kommer bodata in i GIS och till lantbruksmaskiner?
POICloud exporterar koordinater för bon och skyddsytor till GIS och lantbruksmaskiner. Hur drönardata hamnar i QGIS visas i Drönardata i QGIS: plugin och API för POICloud.
Rådgivning