Ekonomiska konsekvenser av dödsfall vid gräsklippning

In erster Linie hat der Landwirt wirtschaftliche Schäden bei einem Mähtod. Neben den rechtlichen Folgen, die mehrere 1.000 € Strafe für einen Landwirt bedeuten können, kann verunreinigtes Futter durch Kadaver weitaus schwerwiegendere finanzielle Verluste verursachen.

Die Tiergesundheit spielt für die wirtschaftlichen Kennzahlen eines Betriebes eine große Rolle. Ein gesunder Tierbestand ist Voraussetzung für eine erfolgreiche Produktion und spiegelt sich durch niedrige Tierarztkosten sowie einer hohen Tierleistung in der Jahresbilanz wider. Krankheitserreger können die Gesundheit von einzelnen Tieren und darüber hinaus die Gesundheit eines kompletten Tierbestands stark gefährden. Auch Jahre nach dem Befall sind Folgeerscheinungen und Rückfälle möglich. Das betrifft vor allem hoch toxische Bakterien, die sich bei verschiedenen Umwelteinflüssen bilden können. Besonders stark diskutiert, erforscht und als relevant bewertet ist Clostridium botulinum. Es kann sich in Silage entwickeln, in der Kadaverteile von Wildtieren enthalten sind.

Botulinumbakterien (Cytisus botulinum) är en grupp olika jordburna bakterier som kan producera neurotoxiner, eller nervgifter. Dessa toxiner är bland de mest potenta som finns i naturen. Bakterierna är 0,5–2,0 x 1,6–22 μm stora och är därför endast synliga under ett mikroskop. Under förstoring uppvisar de en rak till lätt böjd stavform. Sex olika typer av C. botulinumtoxin (typer A–F) kan urskiljas. Typerna B, C och D anses vara särskilt farliga för nötkreatur. Dessa stammar är bland annat kända för att kunna bryta ner kokt kött, äggvita, koagulerat serum och mjölkprotein. Temperaturer på 20–40 °C, beroende på den specifika typen, är särskilt gynnsamma för ökad toxinproduktion av bakterierna. Patogenen finns nästan överallt: i jord, vatten och mag-tarmkanalen hos däggdjur, inklusive människor. Den sprids genom vatten, damm och växtmaterial. (Lantbruks- och veterinärhögskolan 2010, jfr. Statliga utredningsmyndigheten i Rheinland-Pfalz 2015)

Man gör en grundläggande åtskillnad mellan visceral och klassisk botulism. Klassisk botulism, orsakad av bakterien *C. botulinum*, är en form av förgiftning, vilket innebär att gifter som produceras av *C. botulinum* i miljön intas genom förorenade ämnen (foder, vatten etc.). Dessa gifter bildas i djurkroppar, proteinrikt organiskt material och förmultnande växter med högt pH-värde. (Staatsutredningskontoret i Rheinland-Pfalz 2015) Aulendorfs nötkreaturshälsovårdstjänst i Baden-Württemberg beskriver ett fall av botulism. Den 18 juni 2010 dog två unga nötkreatur i Ravensburg-distriktet av inledningsvis okända skäl. En undersökning visade att ett grävlingkadaver i fodret var orsaken till bildandet av gifter av *C. botulinum* typ C. Totalt tio totala förluster dokumenterades. Rheinland-Pfalzs statsutredningskontor anger också förekomsten av djurkroppar, såsom gnagare och rådjur, i ensilage under foderproduktion som en primär orsak. Vid visceral botulism (även känd som kronisk botulism) produceras toxinet i mag-tarmkanalen. Experter anser att denna form är relativt sällsynt. (Albrecht 2010, Rheinland-Pfalz delstatsutredningsmyndighet 2015).

Gifterna penetrerar nervernas motoriska ändplattor och förhindrar frisättningen av acetylkolin, vilket är nödvändigt för muskelkontraktion. Detta leder till slapp förlamning. Hos mjölkkor är högavkastande djur särskilt utsatta för botulism. Sjukdomen manifesterar sig genom rörelsestörningar i bakbenen, aptitlöshet och avmagring. Andra tecken inkluderar salivutsöndring, ökad hjärtfrekvens, kalvförlust, ämnesomsättningsrubbningar, tendens till ödem, juversjukdomar och fång. Ett konstant högt somatiskt cellantal i mjölken är ett tidigt tecken på botulism. Förutom nötkreatur drabbas även kycklingar, sjöfåglar och hästar. (Staatsutredningsmyndigheten Rheinland-Pfalz 2015, Albrecht 2010)

Orsakerna till och effekterna av C. botulinum-infektion som beskrivits ovan indikerar att foderhygien spelar en nyckelroll inom djurhållningen. Man kan anta att även ett enda slaktkropp i grovfodret, såsom en rådjurs, kan utlösa bildandet av mycket giftiga ämnen och kontaminera flera kubikmeter ensilage. Baserat på händelser från tidigare decennier, såsom de i Baden-Württemberg, tyder litteraturen på att total förlust sällan är att förvänta (se Albrecht, 2010, s. 8). En latent ökning av C. botulinum, som är svår att upptäcka, är dock generellt att förvänta. Detta är också den slutsats som veterinärerna kom fram till i Göttingendeklarationen. "Dessa sjukdomar, orsakade av metaboliska produkter (toxiner) från vissa Clostridia, ökar påvisbart i betydelse i Tyskland. Initiala rapporter bekräftar också kontaminering med dessa patogener inom grisuppfödning. Denna process av kontinuerlig kontaminering av besättningen med patogena Clostridia (via grönfoder, såsom ensilage) sker vanligtvis under 2-3 år. Jordbrukare observerar mycket ospecifika kliniska symtom. Det primära tecknet är en minskning av prestationen hos enskilda djur eller besättningen som helhet. Sjukdomen eskalerar inom besättningen. Fler och fler Clostridia kommer in i djurens kroppar, där de kan föröka sig och producera botulinumtoxin i varierande grad. Naturligtvis ökar också patogenkoncentrationen i djurens miljö. När vissa tröskelvärden har uppnåtts blir den kliniska bilden av kronisk botulism, med pares (förlamning) etc., synlig." (Agricultural and Veterinary Academy, 2010, s. 142-143)

När de väl finns i en boskapsbesättning ökar andelen infekterade djur. Patogenerna sprids genom vatten, luft och djuravföring och förökar sig därmed kontinuerligt. En total förlust av ett djur, såsom en kviga eller ko, kan snabbt resultera i förluster på flera tusen euro. Även om det inte är omedelbart uppenbart kan minskad mjölkproduktion och lägre mjölkkvalitet ha en betydande långsiktig inverkan. Förlusten av flera kubikmeter ensilage eller ensilagebalar genererar ytterligare kostnader på flera hundra euro. Veterinärkostnader på flera hundra euro kan också orsakas av botulism.