Natur och jordbruk
Effekterna av gräsklippning på vilda djur och varför vi måste rädda rådjur från att dödas av gräsklippare.
Gräsklippningen
Jordbrukare klipper ängarna upprepade gånger mellan maj och oktober för att få foder till sin boskap. Det klippta gräset utfodras antingen färskt, ensileras eller torkas till hö. Ensilage och hö är hållbara och kan därför utfodras året runt. Roterande slåttermaskiner monterade på traktorer används vanligtvis för slåtter. Upp till tre slåttermaskiner kan monteras på traktorns bak- och/eller framsida, vilket ger arbetsbredder mellan 2 och 15 meter. Beroende på gräshöjden, som kan variera från cirka 20 cm till 1 meter, uppnås klipphastigheter på upp till 20 km/h. Beroende på väderförhållandena är gräset redo för den första klippningen mellan mitten av maj och början av juni och är då vanligtvis 60 cm till 1 meter högt.
Dolda rådjur
Rådjur bebodde ursprungligen skogsbryn och gläntor, men har sedan dess anpassat sig till nästan trädlösa jordbruksstäpper. De föder sina ungar, rådjuren, i maj och juni och tidpunkten är beroende av gräsets väderrelaterade tillväxt. Högt gräs erbjuder ett överflöd av mat för modern, hinden, och det nödvändiga gömstället för rådjuren. Under de första 10 till 14 dagarna av sina liv följer rådjuren inte hinden, utan ligger ensamma i det höga gräset på ängsmarken. Hinden stannar i närheten och besöker rådjuret på dess viloplats för att digå ungefär var fjärde timme och lämnar sedan igen. Rådjuren är gömda och skyddade från sina naturliga rovdjur, rävar, vargar och kungsörnar, i det höga gräset. Deras kamouflerade prickiga päls, avsaknaden av kroppslukt under de första dagarna av livet och avsaknaden av en flyktinstinkt bidrar alla till detta skydd. Eftersom det skulle vara hopplöst för de små djuren att fly i högt gräs gömmer de sig när de störs, d.v.s. de förblir orörliga, och deras naturliga rovdjur uppfattar dem inte. Denna skyddsstrategi misslyckas när ängen slås med rotorklippare. För traktorföraren är det praktiskt taget omöjligt att upptäcka ett rådjurs lya under arbetet. Även för en person som söker på ängen till fots är det mycket svårt och tidskrävande att upptäcka ett rådjur i högt gräs.
Ensilaget
Ensilage omvandlar gräs till ensilage och konserverar det. För denna process måste gräset delvis torkas efter slåtter och sedan förseglas lufttätt. Anaeroba bakterier som finns på gräset fermenterar sedan sockerarterna och producerar bland annat mjölksyra, som fungerar som konserveringsmedel vid ett pH-värde på 4 till 4,5. Bilden intill visar ensilagebalar; det klippta gräset lindas mekaniskt in i flera lager plastfilm och portioneras därmed. Filmen säkerställer den nödvändiga lufttäta förseglingen och fungerar även som en väderbeständig och robust förvarings- och transportbehållare.
Bland de många typer av bakterier som finns i naturen finns Clostridium botulinum-gruppen, som förekommer som sporer i damm och jord. Under anaeroba förhållanden utvecklas bakterierna från dessa sporer på animaliskt protein. De förökar sig och metaboliserar proteinet och producerar botulinumtoxiner. Detta luktfria nervgift är dödligt för människor och många ryggradsdjur även i mycket små mängder. Om kadaver av rådjur eller liknande djur finns i ensilagebalar kan Clostridium botulinum utvecklas. Om kor eller hästar utfodras med ensilage kan de i värsta fall dö. Det har förekommit fall av förgiftning orsakad av detta toxin där tio eller fler nötkreatur dött av bara en enda förorenad utfodring. Därför kan även en enda kalv som dödas under gräsklippning resultera i betydande ekonomiska förluster.
Strategier för räddning av vilda djur
Även om räddningen av rådjur är det primära fokus här, är det viktigt att beakta frågan om ängsklippning mer övergripande. Förutom rådjur är även unga harar och särskilt markhäckande fåglar (fasaner, rapphöns, tofsvipor, storspovar, lärkor och många andra sångfåglar) och deras bon hotade. Det finns många sätt att skydda vilda djur från att dödas av slåttermaskiner. Var och en av dessa metoder är bättre än att inte göra någonting alls. Djurarten och dess beteende spelar en avgörande roll för åtgärdens framgång. I princip kan alla metoder för att rädda vilda djur delas in i följande tre kategorier: avskräcka, driva bort, hitta och fånga samt undanta ängen eller ängsområdena från klippning.
-
Klippningsstrategi
Ur vilträddningsperspektiv är detta den billigaste och enklaste metoden. För bonden är det dock inte det mest lönsamma sättet att skörda foder.
Läs mer
-
Fågelskrämmor
Fågelskrämmor är lämpliga för att skydda flyende djur från att dödas av gräsklippare.
Läs mer
-
Sökning och återställning
Denna strategi är mer tillförlitlig – men oftast också mer tidskrävande. Hela området som ska klippas genomsöks. Alla djur som hittas antingen avlägsnas eller sätts i bur på plats.
Läs mer
Klippningsstrategi
Det mest effektiva skyddet är att välja rätt tidpunkt för gräsklippning. Ungefär 96 % av rådjuren föds i maj och juni. Om den första klippningen sker i april och den andra sent i juli kommer många rådjur att skonas.
Typen av gräsklippare påverkar också antalet offer. Gräsklippare med en arbetsbredd på 14 meter och hastigheter upp till 24 km/h finns nu tillgängliga. Även vuxna rådjur kan ibland inte undkomma dem i tid. Till skillnad från liar och rotorklippare har slåtterbalkar i många studier visat sig vara den mest miljövänliga klippmetoden. Många mindre djur – inklusive harar – skonas om klipphöjden är minst 12 cm. De två klippmönstren som visas i bilden intill rekommenderas för att ge djur som kan flyga en chans att fly. Detta hjälper dock inte rådjuren under deras första dagar i livet.
Fågelskrämmor
I Sverige undersöktes i en studie som genomfördes 1998 och 1999 effektiviteten hos plastpåsar som användes som avskräckningsmedel på träpålar. Enligt författaren resulterade korrekt användning av dessa avskräckningsmedel i att betydligt fler rådjur leddes ut från ängen än utan dem. I försöket, den första dagen efter att avskräckningsmedlen placerades, hämtade honorna 18 av 22 rådjur från farozonen. Att placera avskräckningsmedlen för tidigt gör att rådjuren vänjer sig vid dem. Men om avskräckningsmedlen placeras för sent kanske honan inte har tillräckligt med tid att flytta sina rådjur i säkerhet. Därför bör avskräckningsmedlen placeras 1-2 dagar före gräsklippning. Förutom enkla plastpåsar finns det ett antal kommersiellt tillgängliga avskräckningsmedel som avger visuella, auditiva eller luktstimuli för att driva bort djuren. Olika avskräckningsmedel visas i bilden intill. Enligt flera tillverkare är räckvidden för en optisk/akustisk fågelskrämma cirka 100 meter. En luktande fågelskrämma har en räckvidd på 10-20 meter. Vissa jägare svär på att använda sina jakthundar för att "dofta" vilda djur. Genom att gå sina hundar genom ängen sprids hundens doft över fältet, vilket sägs ha en liknande effekt som de fågelskrämmor som nämns ovan. Att klippa ett område kvällen före klippning har också en jämförbar skrämseleffekt. På senare tid har olika akustiska viltavskräckningsmedel med en ljudnivå på upp till 120 dB, som kan monteras på gräsklipparen, ofta marknadsförts. Dessa kan dock inte skrämma bort rådjur yngre än tre veckor. Det finns också skyddsanordningar för gräsklippare som kammar området framför gräsklipparen. Rådjur som är ungefär 3-5 veckor gamla skrämmer till när de berörs av en sådan anordning.
Sökning och återställning
Hundar kan lokalisera rådjur med nosen, även när de har en svag doft. Sådana pekhundar kan tränas i specialiserade hundskolor. Att söka med dem är ofta mer framgångsrikt än att använda mänskliga sökgrupper, som visas på bilden intill. På vissa platser anlitas hela skolklasser för att gå genom ängar för att hitta rådjuren som är gömda där.
Ett system som har bevisat sig i många år är den infraröda vilträddaren, som distribueras av ISA Industrieelektronik. Detta är en 5 meter lång stång utrustad med infraröda sensorer. Användaren bär stången runt halsen och bär den genom ängen, som visas på bilden. Om något varmt ligger på ängen piper enheten.
Den största ytbevakningen uppnås dock med en drönare utrustad med en värmekamera. Denna kan täcka ett område på cirka 20 hektar per timme.
Djur gifter sig
Om en rådjur fastnar i en gräsklippare dödas den vanligtvis. I många fall överlever den, om än med mindre eller allvarliga skador. I sådana fall bör den ansvariga jaktarrendehavaren informeras omedelbart, eftersom de kommer att besluta om nästa steg. Vid mindre skador kan djuret släppas ut efter slåtter, med eller utan föregående vård. I vissa fall kan rådjur som till exempel har förlorat ett ben födas upp av människor. Den trebenta hjorten kan inte senare släppas ut i det vilda utan stannar i mänsklig vård livet ut. Vid allvarligare skador måste rådjuret avlivas.
Om ett rådjur dör under slåtter kan det dock få ytterligare konsekvenser. I värsta fall riskerar den ansvarige fängelsestraff på upp till tre år. Se Rättslig situation.
Dessutom kan bonden ådra sig ekonomiska förluster om kadaverdelar finns kvar i det nyklippta gräset.